Hur många poa tillstånd i sverige
Regeringen lyfter återställning av våtmarker som en av de viktigaste åtgärderna för att minska klimatutsläppen. Samtidigt fortsätter dräneringen av våtmarker genom torvtäkt. Sveriges Naturs genomgång visar att det framför allt är tre län som ger nya tillstånd för torvtäkter. När Sveriges Natur kontaktar landets 21 länsstyrelser blir resultatet att 89 nya torvtäktstillstånd getts Tio av dessa har beviljats under talet.
Åsa Kasimir, våtmarksforskare vid Göteborgs universitet, tycker att det är uppseendeväckande många. I den klimatkris vi befinner oss i behöver vi sluta med det som ger störst utsläpp per hektar, och det är torvtäkt. Produktionen av energitorv, alltså torv som bränns för att få el och värme, har minskat under det senaste decenniet. Däremot har torv som används i odlingar ökat kraftigt, enligt Statistiska centralbyrån SCB.
Läs också: Odla fossilfritt utan torv.
Nästan 90 tillstånd för ny torvbrytning
Flest nya tillstånd för torvtäkt har getts i Jämtlands, Jönköpings och Kronobergs län. De har beviljat närmare 20 tillstånd var under de senaste tio åren. I Jönköpings län är elva tillstånd förlängningar av gamla tillstånd medan åtta stycken gäller torvtäkt på nya platser. Ett av tillstånden från har överklagats. Han pekar på att ingen ny torvbrytning beviljas på myrar som inte är påverkade sedan tidigare.
En dikad torvmark släpper ifrån sig koldioxid varje år.
Permanent uppehållstillstånd
Därför är brytning på sådan mark inte lika skadlig, resonerar han. Att restaurera alla torvtäkter som finns sedan tidigare skulle innebära stora kostnader. De pengar som finns för återställning av våtmarker räcker inte på långa vägar, enligt Nils Lagerkvist. Det kan innebära att återskapa en fågelsjö eller att ge förutsättningar för ny torvbildning.
Läs också: Att älska våtmarker. Våtmarksforskaren Åsa Kasimir ställer sig frågande till att återställning och ny torvbildning lyfts som argument för att tillåta torvbrytning. Det tar tusentals år innan torvlagren är så tjocka som de var innan brytningen började.
Beviljade uppehållstillstånd översikter
All torv behöver skyddas från nedbrytning för att nå de klimatmål som måste nås. Att dikade myrar läcker koldioxid kan inte tas som argument för att dika ut dem mer och bryta mer torv, menar hon. De utsläppen fortsätter om man gör en ny täkt på myren, plus att utsläppen från brytningen tillkommer, som blir mer än 40 ton per hektar och år. Att proppa igen diken på gamla täkter är varken särskilt dyrt eller komplicerat, utan tvärtom en kostnadseffektiv klimatåtgärd, menar Åsa Kasimir.
I Storbritannien fattade har regeringen förbjudit all användning av torv i odlingar från Finland har beslutat att halvera torvanvändningen till Läs mer: Pilotfall när domstol säger nej till stenbrott. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare skickar frågan vidare till en tjänsteperson på regeringskansliet som kommer med svaret:.
Besöka Sverige längre tid än 90 dagar
Ser miljöministern någon motsättning i att nya torvtäkter tillåts samtidigt som regeringen lyfter återställning av våtmarker som en av de mest effektiva klimatåtgärderna? Återvätning av torvmarker är en kostnadseffektiv åtgärd för att minska avgång av växthusgaser. Regeringen genomför därför en ambitiös satsning på mer än 3,5 miljarder kr till och med år på att återväta våtmarker som bland annat ska bidra till minskade utsläpp.
Sveriges Natur har bett om en kommentar direkt från statsrådet men får svaret att hon inte har något att tillägga. Lågt räknat släppte svensk torvbrytning ut mer utsläpp än allt inrikesflyg i Sverige 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter , enligt SCB. En dikad myr läcker ungefär tio ton koldioxidekvivalenter per hektar och år.