Migrän och illamående
Med dr, överläkare, Ledamot Huvudvärkssällskapets styrelse. Professor, överläkare, Neurologmottagningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Migrän kan ge huvudvärk och andra neurologiska symtom som kan påverka syn, tal och rörelse.
Migrän: symptom, orsak och behandling – få hjälp!
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som karaktäriseras av intermittenta anfall av huvudvärk med illamående och överkänslighet för yttre stimuli. Migrän debuterar framförallt under tonåren, medan debut efter 50 års ålder är mycket sällsynt. Migränanfallsfrekvensen är vanligen högst i medelåldern, varefter den minskar. Migrän är ärftligt. Den allmänna uppfattningen idag är att migrän med och utan aura har lite olika patofysiologi, men att de exakta mekanismerna fortfarande är oklara.
Migränsjukdomen tycks engagera såväl nerver som blodkärl i huvudet.
Själva migränanfallet är i första hand ett neurologiskt fenomen med sekundära konsekvenser för huvudets blodkärl. Migrän anses vara en konsekvens av en medfödd defekt i att hantera normal sensorisk signaltrafik. Den sannolika orsaken är att hjärnan hos individer med migrän har en nedärvd överkänslighet, som bland annat medför en förändrad funktion hos hjärncellernas jonkanaler med konsekvenser för det trigeminovaskulära systemet.
Migrän – symptom, orsaker och behandling - Kry
I analogi med ovanstående har individer med migrän även en nedärvd ökad känslighet för ljus, ljud och lukter som ökar under anfallet samt saknar förmågan att vänja sig vid sådan sensorisk exponering. De medfödda förutsättningarna medför bland annat att hjärnan förlorar sin filtreringsförmåga desinhibition av normalt förekommande sensoriska afferenta signaler, exempelvis orsakade av pulsationerna i blodkärlen till hjärnan och dess hinnor.
Man kan även uttrycka det som att den ökade känsligheten hos trigeminusnerven tillsammans med minskad filtreringsförmåga under migränanfallet sänker tröskeln för vad vi upplever som smärtsamt. Frisättning av olika signalsubstanser har visat sig involverade i denna process. Störst evidens för sambandet med migrän har substansen CGRP som tydligt ökar vid en migränattack och ofta kontinuerligt ligger på en högre nivå vid kronisk migrän.
Hos en migränpatient som ges CGRP triggas också en attack. Den ökade trigeminala smärttrafiken passerar och aktiverar de områden i hjärnan som kontrollerar illamående och kräkningar. Migrän är en neurologisk sjukdom som ger symtom i form av intermittenta huvudvärksanfall. Den har varierande sjukdomsbild och svårighetsgrad mellan och inom individer. Ofta är huvudvärken av pulserande karaktär, måttlig till svår intensitet, ensidig och skiftar sida mellan anfall.
Klassiskt är att patienterna beskriver en försämring vid normal fysisk aktivitet. Attackerna är associerade med symtom såsom illamående, kräkning, påtaglig ljus- och ljudkänslighet. Obehandlad pågår vanligtvis migränattacken mellan 4 och 72 timmar. Mellan migränanfallen är patienten i regel besvärsfri. Diagnosen ställs genom anamnes och uppfyllande av diagnoskriterier enligt ICHD Sker hos patient som tidigare haft minst 5 attacker som uppfyller kriterierna för migrän med eller utan aura.
Det finns även flera ovanligare specialvarianter av migrän liksom andra primära huvudvärksdiagnoser — vid intresse hänvisas till internationella klassifikationen för huvudvärksdiagnoser på hemsidan ICHD Migränanfallet kan normalt delas upp i flera mer eller mindre distinkta faser.
Migrän: symptom, orsak och behandling – få hjälp!
Långt ifrån alla patienter upplever dock samtliga faser. Aurasymtomen uppträder efter prodromalfasen, utvecklas gradvis under 5 till 20 minuter och varar sällan längre än 1 timme vanligtvis minuter per symtom. Vid flera olika aurasymptom kan det pågå längre. Patienterna beskriver ofta flimmerskotom i form av skarpt lysande sicksack-mönster, punkter eller blixtar följt av ett mer eller mindre utbrett synfältsbortfall.
Ofta börjar symtomen i en mindre del av synfältet centralt och växer gradvist. Den nästa vanligaste formen är den sensoriska auran med domningar och samtidiga parestesier i ena kroppshalvan. Till skillnad från motsvarande epileptiska anfallssymtom uppträder känselförnimmelserna i samband med migrän sidoväxlande vid olika migränanfall.