Den kan ha mättnad som mål
För att du ska få den bästa användarupplevelsen rekommenderar vi dig att använda den senaste versionen av någon av de vanligaste webbläsarna Microsoft Edge, Microsoft Edge Chromium, Google Chrome, Safari, Mozilla Firefox. Vi har byggt webbplatsen i enlighet med gällande standarder, i stället för att anpassa den efter felaktigheter och brister i specifika webbläsare.
Det vi äter kan främja hälsa och välbefinnande och förebygga ohälsa, men också leda till ohälsa. Vi följer befolkningens matvanor med hjälp av fyra indikatorer i undersökningen Hälsa på lika villkor.
Att fylla mat
Dessa är konsumtion av grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur samt sötad dryck. Det finns utmaningar med att följa befolkningens konsumtion av mat. För att få en heltäckande bild av matvanorna gör Livsmedelsverket matvaneundersökningar. Dessa är både omfattande och tidskrävande.
Därför behövs även andra sätt för att få en uppfattning om utvecklingen av befolkningens matvanor. I undersökningen Hälsa på lika villkor använder vi fyra indikatorer för att följa konsumtionen i relation till rekommendationer och kostråd. Sedan ställer vi frågor om grönsaker och rotfrukter samt frukt och bär. Från och med ställer vi frågor om fisk och skaldjur samt sötade drycker. De fyra indikatorerna i Hälsa på lika villkor har utarbetats för att ge en uppfattning om befolkningens matvanor.
Frågorna kan belysa konsumtionen av dessa livsmedelsgrupper men också till exempel vårt intag av socker, fullkorn, rött kött och chark och vissa fetter, vilket kan ha betydelse för vår hälsa. Matvanorna skiljer sig mellan grupper i befolkningen utifrån exempelvis kön, ålder, socioekonomi, funktionsvariation och geografi. På den här sidan publicerar vi resultat för några olika grupper i befolkningen.
Du kan ta fram mer statistik med hjälp av de webbaserade verktygen Folkhälsodata och FolkhälsoStudio. Utvecklingen av de fyra indikatorerna under perioden — pekar alla i en oönskad riktning figur 1. Mönstret för olika grupper liknar i de flesta fallen det vi ser för befolkningen i stort, men storleken på förändringen och skillnaden mellan grupper varierar.
Figur 1. Andel procent personer i åldern 16—84 år som uppger att de äter grönsaker och rotfrukter, frukt och bär 2 gånger per dag eller mer, och fisk och skaldjur och sötad dryck 2 gånger per vecka eller mer under perioden — För konsumtion av frukt och bär samt grönsaker och rotfrukter finns de största skillnaderna mellan män och kvinnor. Kvinnor har länge haft en högre konsumtion än män.
Statistik om vuxnas matvanor
Men om man ser till alla fyra indikatorer sammantaget har kvinnor haft en sämre utveckling än män — Det finns även skillnader utifrån utbildningsnivå och ålder. Det är en högre andel av yngre personer och de med eftergymnasial utbildning som äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag än andra grupper. Däremot är det en högre andel av äldre som äter frukt och bär minst 2 gånger per dag än yngre.
Detta mönster finns även för konsumtion av fisk och skaldjur.
Så kan en hälsosam matdag se ut
För konsumtion av sötad dryck har ålder störst betydelse. För personer under 45 år är det två gånger vanligare att dricka sötad dryck minst 2 gånger per vecka, jämfört med personer 45 år eller äldre. Bland personer 16—29 år är det fler än hälften som anger att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka, och det är den åldersgrupp där andelen ökat mest — Bland personer 65 år eller äldre anger mindre än en femtedel att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka.
Andelen som anger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag ökade från 27 till 37 procent mellan och , därefter minskade andelen till 34 procent Efter att ha ökat under en längre period har andelen kvinnor som anger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag minskat med cirka 3 procentenheter — figur 2. För män har konsumtionen varit oförändrad under samma period.
Figur 2.