Ansökan om inträde i sveriges advokatsamfund
Advokatsamfundet är en privaträttslig sammanslutning, där landets alla advokater ingår. Samfundet är oberoende och står fritt från staten. Advokatkårens oberoende är viktigt för att enskilda och företag ska kunna anlita rådgivare och ombud som inte har några andra lojaliteter än klientens. Ett oberoende advokatsamfund fyller också en viktig roll i rättsstaten, genom att ständigt tala för rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.
Advokatsamfundet är reglerat i rättegångsbalken, och samfundets stadgar fastställs av regeringen. Bara den som är ledamot av samfundet får använda titeln advokat.
Ansökan om inträde
Advokatsamfundets styrelse beslutar om vilka jurister som ska beviljas inträde och kalla sig advokater. Tillsynen över advokaterna sköts av disciplinnämnden, som består av advokater och representanter för allmänheten. Sök i menyn längts till höger för att läsa mer om Advokatsamfundets uppgifter, verksamhet och organisation. För att uppnå ändamålen arbetar Advokatsamfundet med en rad olika områden.
En viktig uppgift för att upprätthålla en etiskt och professionellt hög kvalitet inom kåren är att pröva ansökningar om inträde, och alltså avgöra vilka nya jurister som ska få använda advokattiteln. Advokatsamfundet bedriver också tillsyn över advokaterna, och advokater som bryter mot god advokatsed kan tilldelas en disciplinär påföljd för det. Dessutom håller Advokatsamfundets utbildningar, både för blivande advokater och för verksamma advokater.
Om Advokatsamfundet
Advokatsamfundet följer rättsutvecklingen och verkar för att samfundets erfarenhet kommer rättsutvecklingen till godo bland annat genom att ta del av och lämna remissvar på en stor mängd nya lagförslag. Advokatsamfundet har också täta kontakter med både den politiska makten och olika myndigheter inom det rättsvårdande området. Advokaternas allmänna yrkesintressen tillvaratas bland annat genom att Advokatsamfundet handlar upp försäkringar, förhandlar fram ramavtal på olika varor och tjänster och genom att på en rad olika sätt arbeta för att advokaterna ska ha goda arbetsvillkor.
Under coronapandemin har Advokatsamfundet bland annat uppmärksammat att många advokater, mot rådande rekommendationer, tvingas arbeta tätt in på andra människor i exempelvis små samtalsrum och i domstolar. Slutligen vill Advokatsamfundet också genom olika sociala arrangemang, inte minst i de sju avdelningarna, verka för sammanhållning och samförstånd mellan advokaterna. Tidskriften Advokaten, nyhetsbrev och olika sociala medier är ett annat sätt att skapa samhörighet och bygga en gemensam advokatidentitet.
Ett kollegialt ansvar att lämna referenser
Svar: Ja. Eftersom kraven för att få bli advokat är höga, och advokaterna dessutom står under fortlöpande tillsyn i arbetet, är advokattiteln ett slags kvalitetsstämpel. Svar: Advokatsamfundet hade i början av november drygt ledamöter som fick kalla sig advokater. Dessutom arbetade omkring biträdande jurister på advokatbyråerna. Söker du efter en advokat? Använd sökformuläret här på webbplatsen.
Ansökan om registrering
Om du har andra frågor om advokater eller om Advokatsamfundet får du gärna kontakta oss via mejl till info advokatsamfundet. Välkommen till Advokatsamfundet! Webbplatsen är tyvärr inte optimerad för Internet Explorer.
Du behöver en modernare webbläsare om du ska kunna ta del av hela vårt innehåll på webbplatsen. Sök advokat Anlita en advokat Bli advokat För våra ledamöter Verktyg för advokatbyråer Om Advokatsamfundet Det här är Advokatsamfundet Regler om advokatverksamhet Advokatsamfundets stadgar Remissvar Verksamhetsberättelser Advokater i utredningar, nämnder m. Advokatsamfundet Om Advokatsamfundet Om Advokatsamfundet Advokatsamfundet är en privaträttslig sammanslutning, där landets alla advokater ingår.
Oberoendet är centralt för advokaterna Advokatsamfundet är reglerat i rättegångsbalken, och samfundets stadgar fastställs av regeringen. Läs mer Det här är Advokatsamfundet. Vanliga frågor om Advokatsamfundet Vad gör Advokatsamfundet? Svar: Advokatsamfundet har fyra ändamål som styr vad samfundet gör.