oresac.pages.dev


Vi måste göra något för att skydda miljön mot förorening

Känner du dig maktlös då du hör larmrapporter om miljötillståndet i havet?

Det här kan du göra för klimatet

Det är du inte! Det finns massor av saker du kan göra för att inte bidra till exempelvis ohållbart fiske eller övergödning. Här har vi samlat några tips. Alltför hårt fiske som utarmar våra hav och bottentrålning som förstör våra havsbottnar, räkodlingar som fördärvar kustmiljön, olje- och mineralutvinning till havs — det är lätt att känna sig maktlös inför allt som skadar våra hav.

Men det finns faktiskt mycket du som konsument kan göra för att påverka! Här är några av alla saker du kan göra för att vara med och ta ansvar för att våra hav ska må bra:. Havets allra största utmaning är att vi fiskar för mycket. Idag beräknas 34 procent av världens fiskbestånd vara överfiskade och 60 procent vara maximalt fiskade. Oreglerat och illegalt fiske bidrar också till överfisket.

Välj dina förbättringar

Mycket fiske sker med destruktiva metoder som bottentrålning som förstör stora delar av havsbotten och de djursamhällen som lever där. Därutöver fångas också en hel del fiskar och andra djur som det inte är meningen att man ska fånga, så kallad bifångst, vilket kan ha en negativ effekt på andra arter än den fisk man är ute efter. Undvik alla odlade tropiska jätteräkor — oavsett om de är certifierade eller ej.

Priset för räkodlingen i tropikerna är högt. Jätteräkor odlas i stora bassänger i tropikerna. För att göra plats för bassängerna skövlas livsviktig mangrove, vilket leder till att fiskar, skaldjur och andra djur som lever i mangroveskogen dör. Odlingarna påverkar även lokalbefolkningen som berövas försörjningsmöjligheter. Övergödning är ett av de allvarligaste miljöproblemen i Östersjön sedan lång tid tillbaka.

Även på Västkusten finns många övergödda havsområden.

Stoppa utrotningen

Problemet är att näringsämnen i överflöd läcker från jordbruksmark och VA-sektorn. Mycket görs för att stoppa övergödningen och tillförseln av näring minskar, men fortfarande är halterna av näringsämnen alldeles för höga på många ställen. Havet har en under en lång tid agerat som en buffert mot klimatförändringarna. Det har tagit upp stora mängder av den koldioxid som vi människor släppt ut genom vår förbränning av fossila bränslen och dessutom absorberat väldigt mycket av den överskottsvärme som utsläppen av växthusgaser har lett till 1.

Det här leder till att haven blir varmare, surare och att havsnivån stiger. Detta påverkar livet i haven. Till exempel drabbas världens korallrev av allt mer massblekningar, som är en konsekvens av varmare vatten. Djur och växter som behöver kalk till skal och skelett, som koraller, sjöstjärnor och skaldjur, får svårare att utvecklas och överleva när haven blir surare.

  • Vad är miljögifter Trots att den europeiska politiken genom åren verkligen har lyckats förbättra livskvaliteten och skydda miljön, vet vi att vi kan göra mer i EU för att se till att alla européer, oavsett ålder, inkomst och utbildning, skyddas mot de miljörisker vi står inför.
  • Miljöfarliga ämnen lista Inom några områden är forskning och utveckling samt demonstrationsanläggningar fortfarande nödvändiga för att lösa klimatutmaningen, som till exempel för stålindustrins utsläpp och tunga transporter.
  • Ddt miljögift Avloppsvatten måste renas ordentligt för att vattenkvaliteten ska bli bra.
  • Miljögifter lista Områden, som på grund av föroreningssituationen har olika typer av begränsningar om hur området får användas, kallas miljöriskområden.


  • vi måste göra något för att skydda miljön mot förorening


  • Men det påverkar också oss människor genom att havsnivån stiger och extrema väderförhållanden blir allt vanligare. Det svenska strandskyddet bidrar till att öka vår motståndskraft mot klimatförändringar. Oexploaterade stränder fungerar som buffertzoner som bland annat dämpar och jämnar ut häftiga flöden. Dessutom kan strandzonens undervattensängar motverka klimatförändringar genom att de fungerar som en viktig kolsänka.

    Ungefär åtta miljoner ton plast hamnar varje år i våra hav. Hälften av plasten sjunker till botten. Det är ofta svårt för naturen att bryta ner plasten. Några av de största källorna till plastskräp i havet är förpackningar, fimpar, fiskeutrustning, gummipartiklar från däck, och mikroplaster som till exempel lossnar när vi tvättar syntetiska textilier, som kläder av fleece, akryl och polyester.

    Många mikroplaster rinner genom reningsverken och ut i haven, där de äts upp av djur som tror att de är mat. Vid kusterna finns många platser som är attraktiva för båt- och friluftsliv.