Galna kosjukan i sverige
Galna ko-sjukan , BSE bovin spongiform encefalopati , är en dödlig neurodegenerativ kreaturs sjukdom som sprids till människor i form av Creutzfeldt—Jakobs sjukdom. Sjukdomen gav upphov till en sanitär kris som kännetecknades av den socioekonomiska nedgång av köttprodukter som skedde under talet på grund av en allmänrådande rädsla för galna ko-sjukan. Sjukdomen orsakas av speciellt formade proteiner som har förmågan att kunna förändra andra proteiner till sin egen form, så kallade prioner.
Sjukdomen kan uppstå spontant hos en individ, något som är extremt ovanligt. När det hänt kan det dock spridas till andra individer på ett epidemiliknande sätt genom att vävnad från döda individer ingår i fodret, något som var vanligt innan BSE-epidemin gjorde klart hur farligt detta var.
Bovin Spongiform Encefalopati (BSE)
Sedan slutet av talet råder förbud att utfodra nötkreatur med kött- eller benmjöl. Sjukdomen är en infektion som sätter sig på kreaturs centrala nervsystem , där cellerna successivt förlorar sin funktion. Sjukdomen är dödlig och kan jämföras vid scrapie , som orsakas av prioner , hos får och getter. Epidemin har sitt ursprung i användandet av köttmjöl som görs av överblivna delar från slaktade djur, varför det i Sverige sedan och sedermera även inom hela Europeiska unionen EU sedan är totalförbjudet att använda eller blanda ner kadavermjöl i djurfoderhanteringen.
Synen på epidemin tog en ny vändning när forskare bevisade att sjukdomen kunde smitta till människor genom konsumtion av köttprodukter som innehåller nervvävnad från sjuka djur. Sjukdomen har skördat människoliv i form av en variant av sjukdomen Creutzfeldt—Jakobs sjukdom vCJD vilken är den mänskliga formen av galna ko-sjukan. Genom medial uppmärksamhet bröt krisen ut Krisen uppmärksammade olika etiska aspekter, samt ökade konsumenternas medvetenhet om metoderna inom jordbruket.
Detta ledde till att olika sorters nötkött minskade i konsumtion, framförallt de där köttmjöl har använts i djurfodret. Olika åtgärder har vidtagits för att hejda epidemin och skydda människors hälsa, som förbudet mot att använda kött- och benmjöl i djurfoder , återkallande av produkter med viss riskfaktor, eller djur i Storbritannien djur som är äldre än 30 månader och undersökningar på slakterier och utslaktning av boskap där ett sjukt djur har observerats.
Idag är epidemin nästan helt stoppad, även om 37 fall diagnostiserades bland boskap i Storbritannien under Andra fall bland människor kan fortfarande komma att inträffa eftersom inkubationstiden för sjukdomen kan vara lång. Krisen har lett till en förbättring inom nötköttsproduktionen, genom utfodringsförbudet för djurfoder och avlägsnande av delar av kroppen vid styckning, men även när det gäller spårbarhet.
BSE (galna kosjukan)
Inom folkhälsoområdet har krisen lett till en utveckling av begreppet försiktighetsprincipen. Sjukdomen identifierades för första gången i Storbritannien Galna kosjukan påverkar hjärnan och ryggmärgen hos kreatur. Hjärnan får under mikroskop synliga svampiga fläckar, motsvarande nervceller som har vakuoliserats. Den resulterande förlusten av nervceller kan skilja i farlighet, och en ökning av astrocyter , en del av hjärnans immunförsvar , inträffar ofta.
Smittämnen samlas i hjärnan och orsakar betaamyloidsansamlingar, som kan orsaka alzheimer , dock inte till samma nivå som hos andra liknande sjukdomar. Först märks en skillnad på djurens beteende, till exempel genom att de sparkas, genom att de isolerar sig från övriga boskap och genom att de blir ytterst känsliga för ljud och beröring. Det sjuka djuret går ofta ner i vikt och producerar mindre mjölk , trots att aptiten inte minskar.
Galna ko-sjukan
Sjukdomsutvecklingen kan ta från veckor till år, och beror på djuret. I slutskedet av sjukdomens utveckling har djuret stora förflyttningsproblem. Djuret förlorar ofta sin balans och får problem med att resa på sig. Från en fysiologisk synpunkt, inträffar en takykardi och feberfrånvaro. Dessa symptom behöver dock inte säkert tyda på galna kosjukan.
Motoriska störningar förekommer ofta hos nötkreatur, och därför är diagnosen svår att fastställa. Smittämnenas verkliga karaktär är omdebatterade. Den idag av vetenskapen allmänt accepterade orsaken till sjukdomen är prionproteiner , ett protein som vid sjukdomen antar en onormal konformation som kan spridas till andra via friska prionproteiner. En annan teori inbegriper virala ämnen, vilket enklare förklarar ämnets förmåga att bilda flera olika stammar.
Prioner PRoteinasceous Infectious Only är den resistenta form som är ansvarig för sjukdomen.