Skolverket valideringsutbildning
Validering ska erbjudas alla elever på komvux som behöver det. Validering är en strukturerad process som består av två steg, fördjupad kartläggning och bedömning. Här hittar du som är yrkes- eller ämneslärare inom komvux stöd i arbetet med valideringsprocessen. Den inledande kartläggningen sker innan en individ blir antagen till komvux. Den inledande kartläggningen kan visa om validering kan bli aktuellt.
Individen ansöker då till komvux och en valideringsprocess startar. Det första steget i den strukturerade valideringsprocessen är den fördjupade kartläggningen. Den handlar om att ta reda på vilket kunnande en elev har kring det ämne eller den kurs eller delkurs som ska valideras. Nästa steg är en bedömning av kunnandet.
Prövning och validering
Valideringsprocessens resultat kan dokumenteras antingen i ett intyg eller ett betyg. Betyg sätts efter en prövning. Du som lärare inleder valideringen genom att samtala med eleven om elevens mål med studierna och den planerade studieomfattningen. Målet och studieomfattningen ska framgå av den individuella studieplanen. Om eleven har genomgått en inledande kartläggning kan den, tillsammans med den individuella studieplanen, vara en grund för den fortsatta valideringsprocessen.
Det första steget i valideringsprocessen är den fördjupade kartläggningen. Den syftar till att upptäcka ämnen eller kurser som eleven har kunnande i.
Validering – få papper på kompetensen
Du ska fånga upp, synliggöra och dokumentera elevens kunnande i förhållande till ämnen eller kursmål. Utforskandet kan ske på många sätt. En grund i den fördjupande kartläggningen är ofta att samla arbetsintyg, betyg och annan skriftlig relevant dokumentation. Ibland är det ett tillräckligt underlag för att gå vidare till bedömning. Under den fördjupade kartläggningen kan du upptäcka att det kan finnas tillfällen då gränsen mellan det utforskande och ett mer kontrollerande av kunnandet kan vara otydlig.
De två stegen fördjupad kartläggning och bedömning sker inte alltid i följd, du kan växla mellan dem. En god hjälp i utforskandet kan vara att i dialog med eleven genomföra självskattningar av centralt innehåll i kurser. Här kan Skolverkets kartläggningsverktyg av yrkeskunskaper komma till användning. I samtal med eleven om självskattningsresultatet kan det bli tydligt vilket kunnande eleven besitter och vilka kunskapsluckor som finns.
Allt utforskande dokumenteras och bildar underlag för steg två som är bedömningen. Kartläggningsverktyget skolverket. Du som lärare har bedömning som profession.
Det är du som avgör när du har ett tillräckligt brett underlag utifrån den fördjupade kartläggningen för att kunna göra en bedömning. Eleven behöver få information om ämnets syfte och mål, centralt innehåll och betygskriterierna i den eller de kurser som du kommer att bedöma.
Validering och kartläggning inom komvux
Eleven behöver också information om betyg och betygssättning. Du kan ha behov av att eleven genomför praktiska och eller teoretiska test eller prov för att kunna göra en rättvisande bedömning. De metoder du använder för din bedömning ska vara relevanta och tillförlitliga. Ditt val av metoder för bedömningen gör du utifrån vad som ska valideras, alltså ämnets syfte, kursens centrala innehåll och betygskriterier.
Val av metod kan också hänga samman med elevens val av dokumentation.