Staffet vm 2018 längd
Hennes främsta meriter är guldet i sprint vid vinter-OS i Pyeongchang och gulden i stafett och sprintstafett vid VM i Seefeld Stina Nilsson växte upp i Malung. Hon vann sin första skidtävling när hon var fyra år.
Sveriges herrstafettlag i längdskidåkning – Wikipedia
Nilsson har tagit tre junior-VM -guld och ett silver. I junior-VM vann hon sprinten och ingick i Sveriges silverlag i stafetten. Hon slutade på e plats i sin världscupdebut vid en deltävling i Drammen den 7 mars Nilsson deltog i VM i Val di Fiemme , när hon fortfarande var junior. Hon kom där femma i sprinten. Stina Nilsson vann ett OS-brons i sprintstafetten i Sotji tillsammans med Ida Ingemarsdotter efter att ha spurtat ner tyska Denise Herrmann på upploppet.
Vid sprinten åkte Nilsson ut i semifinalen, efter fjärde bästa tid i sitt heat.
Fakta: Svenska VM- och OS-medaljer i längdskidor
Hennes första världscuppallplats kom i Drammen den 5 mars när hon kom trea i den klassiska sprinten över 1,3 kilometer [ 10 ]. Hennes första seger i världscupen tog hon i sprintstafett tillsammans med Ida Ingemarsdotter i Otepää den 18 januari Efter VM i Falun fick hon i media smeknamnet "silver-Stina". Hon började med att som favorit komma nia på den inledande sprinten efter ett fall i semifinalen.
Hon följde upp det med en e plats på skiathlon över 15 km. Hon gick ut som andra lag men kunde inte närma sig ledande Norge och kampen om andraplatsen stod mot finska Pärmäkoski. Den spurtduellen vann Nilsson och inkasserade ett VM-silver.
OS i Pyeongchang blev en stor succé för Nilsson, hon tog sitt första mästerskapsguld när hon vann sprinten, [ 17 ] var med och bidrog till att Sverige tog silver i både damernas stafett [ 18 ] och sprintstafett [ 19 ] och avslutade spelen med att ta brons på tremilen. I säsongens första sprinttävling i klassisk stil i finska Ruka slutade Nilsson sexa i finalen. På fristilssprinten under Nordiska öppningen i norska Lillehammer tog hon säsongens första pallplats när hon slutade tvåa bakom Jonna Sundling.
Därefter vann hon fyra raka världscuptävlingar i sprint. Dessutom vann hon lagsprinten i Dresden tillsammans med Maja Dahlqvist. På den klassiska sprinten i Otepää den 19 januari ådrog hon sig en sträckning i lårets baksida i samband med målgången i semifinalen, vilket gjorde att hon tvingades avstå finalen. I och med skadan var det länge osäkert om hon skulle kunna delta på VM, [ 21 ] men på VM-sprinten i Seefeld den 21 februari kom hon till start och vann dessutom silver bakom Norges Maiken Caspersen Falla.
Tre dagar senare körde hon första, tredje respektive femte sträckan av sprintstafetten där hon tillsammans med Maja Dahlqvist vann VM-guld. Den tredje och sista tävlingen Nilsson ställde upp i under världsmästerskapet var 4 x 5 km stafett där hon tillsammans med Ebba Andersson , Frida Karlsson och Charlotte Kalla vann Sveriges första VM-guld någonsin i stafett på damsidan efter att ha spurtat ner Norges Therese Johaug på upploppet av den fjärde och sista sträckan.
Efter VM-tävlingarna ställde hon upp i stadssprinten i klassisk stil i norska Drammen men hamnade strax utanför pallen på en fjärdeplats. I fristilssprinten i Falun vann hon sin femte världscupseger för säsongen och under världscupavslutningen i Québec tog hon i säsongens sista sprint i fri stil sin sjätte världscupseger för säsongen. Hon säkrade därmed även totalsegern i sprintcupen och blev därmed den första svenska kvinnan någonsin att vinna någon av världscupens delcuper.
När Johaug sedan lyckats ta sig fram i täten lyckades Stina följa hennes rygg resten av loppet och besegra henne i en spurtduell. Segern följdes sedan upp genom att hon även vann den avslutande jaktstarten där hon gick ut med ett försprång på 33 sekunder till Ingvild Flugstad Östberg respektive 49 sekunder till Therese Johaug. De båda norska åkarna samarbetade under större delen av loppet men lyckades inte komma ikapp Nilsson.
VM-guld 2018 - Straffläggningen (Sverige - Schweiz, VM 2018
Nilsson inledde säsongen stabilt men drog på sig en skada i revbenet som förstörde hela säsongen. Det var under Tour de Skis första etapp som hon kände av skadan och var tvungen att avbryta touren. Hon hade förhoppningar att komma tillbaka senare under säsongen men skadan hindrade detta. Den 22 mars meddelade Nilsson att hon inför nästa säsong skulle byta sport, från längdskidor till skidskytte.