Dyrkades av farao
Ur innehållet: Egyptisk historia Gudar Lexikon Över 2 namn på gudar har funnits i egyptiska skrifter, fast vilka funktioner samtliga hade står oklart för egyptologerna. Flera av gudarna vakar över ting i naturen såsom berg, träd och djur. Egypternas nära relation med djur gjorde att djuren ofta sågs som inkarnationer av gudar och parades dessutom ihop med naturföreteelser — solen kunde representeras av en falk och månen av en ibisfågel.
Detta gav upphov till en ikonografi med gudar framställda som delvis människa, delvis djur. Gudarna åkallades bland annat genom avbilder och offer.
Egyptisk mytologi
För att vörda de viktigaste gudarna byggdes kulttempel och i dessa hade bara faraon och utvalda präster tillträde. Majoriteten av gudomligheterna var endast lokala medan ett fåtal gällde över hela landet. Med bakgrund av den långa period kulturen existerade och de omvälvningar den hann undergå rådde en dynamisk gudavärld. Den egyptiska mytologin innehåller inte ett lika rikt galleri av berättelser och legender som karaktäriserar den grekiska, men det finns bland annat flera skapelsemyter se nedan.
Genom arkeologiska fynd vet vi idag åtskilligt om det gamla Egypten. Boplatser har funnits som vittnar om livets dagliga gång för bönderna, men också fynd som berättar mycket om det kulturella och religiösa livet.
Det forntida Egyptens gudar – Wikipedia
I tempel har inskriptioner med hieroglyfer samt skulpturer påträffats, vilka tillsammans med nedtecknade papyrus — som bevarats tack vare det torra klimatet — har försett egyptologer med hekatomber av kunskap. Myterna är emellertid inte bevarade i fullständig form utan kvarlämningar såsom väggmålningar bidrar med fragmentarisk kunskap. Den kultur som uppstod i det forntida Egypten skulle vara i över 3 år, längre än någon annan kultur i vår civilisation.
Det som betecknar starten var en övergång från nomadliv till mer permanenta bosättningar, vilket skedde kring talet f. Kulturen uppstod kring Nilen, det var denna mäktiga flod som gav jordbruket goda förutsättningarna genom översvämningar varje sommar som resulterade i en bördig jord. Förutom att den försåg människorna med vatten och bördig jord fungerade Nilen som trafikled.
Kring f.
dyrkades av farao1
Faraon betraktades som en halvgud eller en länk mellan människorna och gudarna. Det var rentav så att många dyrkade gudar varit framstående dödliga som i sitt nästa liv blivit upphöjda till gudomligheter. Egypten var ekonomiskt starkt och vetenskapligt avancerat. Under kulturens blomstrande perioder var det frågan om ett välmående rike med relativt få uppror. Centra uppstod vid Nilen och särskilt floddeltat i norr.
Dominerande städer var Memfis i närheten av dagens Kairo och Thebe idag Luxor. Egypterna hade en stark tilltro till ett liv hinsides och döden sågs som vägen till en paradisisk tillvaro. Enligt egypternas trosföreställningar inleddes efter döden en rättegång med guden Osiris som domare. Hjärtat lades då i en vågskål medan en fjäder lades i en annan vågskål som representerade sanningen.
Om hjärtat vägde över fick den döde inte resa vidare till landet i väster, och hjärtat kom att ätas av Ammut även Ammit , ett vilddjur med krokodilhuvud, ett lejons framben och en flodhästs bakben. Som en följd av uppfattningen att kroppen behövde bevaras för ett kommande liv började egypterna sörja för ett bevarande av döda kroppar genom en mumifieringsprocess. Även katten som ansågs helig mumifierades.
Mumifieringen kretsade kring att behålla kroppen så intakt som möjligt och undvika dess förfall. Detta gjordes genom att först tvätta kroppen med en lösning innehållandes natronsalt småningom förvärvades kunskapen att inälvorna behövde tas bort för att undvika att kroppen ruttnade inifrån. Kroppen täcktes sedan av harts innan den omsorgsfullt lindades in med linneremsor som kunde vara flera hundratals meter.
Slutligen lades kroppen i detta skick i en träkista vars form påminde om en människas och på ovansidan var rikt dekorerad med hieroglyfer, bilder och mönster. Förutom mumifieringsprocessen gjordes grandiosa gravplatser för kungarna. De mest monumentala bevisen är pyramiderna. Pyramiderna var inte enbart gravplatser av hisnande dimensioner utan hade även en religiös roll: de sågs som en symbolisk trappa för kungen upp till gudarnas rike.