Hur gör man en egenvårdsremiss
Med hjälp av en riskanalys kan du identifiera risker, hot och oönskade händelser som bland annat kan påverka viktiga affärs- och investeringsbeslut inom företaget. Dra välgrundade slutsatser och analysera effekten av potentiella risker med hjälp av vår guide. I den här artikeln kommer vi att berätta mer om vad en riskanalys är. Du får lära dig hur man genomför en effektiv sådan och vilka metoder och verktyg som kan användas för att identifiera och bedöma risker.
Dessutom tittar vi närmare på vilka som har ansvaret för att utföra analysen och hur man kan involvera rätt personer för att uppnå de bästa resultaten. Ja — allt du behöver för att undvika ovälkomna situationer helt enkelt.
Egenremiss
Riskanalys är en metod som används för att bedöma och hantera osäkerheter och på så sätt minska deras potentiella påverkan på en organisation eller ett projekt. Den kan användas i flera sammanhang, även om den i de flesta fall tillämpas på affärs- och investeringsbeslut. Man kan också göra en riskanalys för att bedöma risker i arbetsmiljön eller i nya rutiner — för att nämna några exempel.
Teknikerna för riskanalys hjälper företag att fatta välgrundade beslut genom att ta hänsyn till olika riskers potentiella effekter. Det finns två huvudtyper av riskanalys: kvantitativ och kvalitativ. Kvantitativ riskanalys använder matematiska och statistiska metoder för att beräkna riskernas sannolikhet och potentiella effekter.
Kvalitativ riskanalys använder expertbedömningar för att bedöma riskernas sannolikhet och potentiella effekter. Läs även: Bakom kulisserna: Pleos infrastruktur för betalning och säkerhet. Initiativtagaren utser en analysgrupp. I den ingår en analysledare och 2—5 deltagare som representerar de olika ansvarsområdena. Ledaren ska kunna leda diskussioner, och se till att alla i gruppen kommer till tals.
Han eller hon ska även fastställa syftet med förberedelserna, boka tid för riskaanalysarbetet och kontrollera att samtliga deltagare kan närvara under hela analysen. Analysledaren ska även utse en dokumentationsansvarig.
Avgränsa processen som ska analyseras och beskriv den med hjälp av en grafisk figur. Den kan vara mer eller mindre detaljerad och omfatta en eller flera nivåer. Identifiera riskerna genom att exempelvis genomföra ett möte för brainstorming och idéutveckling. Här lyfter ni fram alla risker som ni kan komma på, utan att lägga någon som helst värdering i de olika förslagen.
Här kan ni använda er av två olika metoder. Antingen skriver ni upp förslag på potentiella risker på en tavla. Eller så skriver ni upp varje risk på en post-it-lapp som ni klistrar upp på en tavla eller lägger ut på ett bord. Gruppera sedan riskerna så att alla får en plats, och så att alla deltagare får möjligheten att bidra. Riskens storlek bedöms genom en sammanvägning av hur allvarlig konsekvensen skulle bli och hur stor sannolikheten är att scenariot faktiskt skulle kunna inträffa.
Hur gör man långfil
När samtliga risker är utvärderade görs en analys av dem som fått högt riskpoäng. Syftet med analysen är att identifiera mönster för att avgöra om det exempelvis är värt att införa nya rutiner, tekniska lösningar, utbildning, förändra arbetsmiljön eller informera. Vid höga riskpoäng är det nödvändigt att ta fram en handlingsplan för att minska sannolikheten att en risk blir till verklighet.
Det finns alltid en eller flera orsaker bakom en risk — och de återfinns oftast på systemnivå.
Egenremiss / egen vårdbegäran - NU-sjukvården
För sedan in de bakomliggande orsakerna i ett analysschema. Gör en åtgärdslista och ge förslag på vem som ska ansvara för att förbättringsarbetet utförs. Se till att åtgärderna är konkreta, realistiska och att de går att genomföra inom en rimlig tidsram. Det är även viktigt att skriva ner när åtgärderna ska vara klara. Det är slutrapporten som utgör underlaget för arbetsgivarens beslut om åtgärder.