Kurder i turkiet
Merparten av kurderna bor i fyra av dagens stater: Turkiet, Syrien, Irak och Iran.
I alla de fyra länderna ogillar centralmakterna kurdernas strävan efter självständighet. I två av staterna — Irak och Syrien — är kurder i färd med att bygga upp regionalt självstyre. Statsgränserna i Västasien skär genom ett stort område, Kurdistan, som utgör traditionella hemtrakter för kurder. I alla de berörda länderna finns kurdiska grupper som strävar efter självbestämmande.
De talar inte med gemensam röst, varken mot omvärlden eller gentemot centralmakterna, som motarbetar redan försök att stärka kurdernas villkor inom respektive stats gränser. Kurdistans storlek är svår att mäta, eftersom befolkningen i många områden är etniskt blandad.
Turkiet – Kurderna
I runda slängar brukar man tala om en yta som nästan motsvarar Sveriges. Tillförlitliga folkräkningar saknas, men kurderna tros vara minst dubbelt så många som Sveriges befolkning, sannolikt uppemot tre gånger så många cirka 30 miljoner. Turkiet är det land som hyser flest kurder. Kurderna har traditionellt levt i bergstrakter. Förr var de flesta boskapsskötande nomader. Nomadlivet försvårades av de statsgränser som drogs upp på talet, men klansamhället och starka hantverkstraditioner har överlevt.
Kurderna har inte ett enhetligt språk. De största dialekterna kallas kurmanji och sorani. Kurmanji talas i västra Kurdistan, framför allt i Turklet, sorani dominerar längre österut. Dialekterna skrivs med olika alfabeten beroende på vad som är standard i majoritetsspråket, hos statsmakterna. I Turkiet skrivs kurdiska med latinska bokstäver, i Irak, Iran och Syrien med arabiska bokstäver.
De kurdiska dialekterna tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen och är besläktade med persiska, farsi. Det har förekommit flera försök till kurdiska statsbildningar genom tiderna, alla kortlivade. I nutiden pågår särskilt två processer:. I norra Irak har kurder kunnat bygga upp en egen regional förvaltning och egna beslutsorgan sedan talet, när en USA-ledd allians bekämpade Saddam Husseins diktatur.
Kurdiskt självstyre som erkänns i Iraks författning fick fastare former av att Saddam Hussein störtades I Syrien har kurders nationella känslor stärkts av utvecklingen i Irak. När regimen tvingades sprida sina styrkor till alla landsändar för att bekämpa motståndare, fick kurderna i norr chans att frigöra sig.
Kurderna i Turkiet
Där pågår ett statsbygge, men det är inte erkänt i Syriens författning eller av makthavare på riksnivå. Förtrycket mot kurder var hårt under Saddam Husseins styre. Det finns oljetillgångar som både kurderna själva och Iraks federala regering vill kontrollera. Särskilt känsligt är läget i staden Kirkuk, som har blandad befolkning. Där bor förutom kurder och araber bland andra turkmener.
Saddam Hussein lät med avsikt flytta in araber i trakten.
Turkiet – Kurderna: Utrikespolitiska institutet
I dag är regionalt kurdiskt självstyre etablerat i praktiken och erkänt i irakisk lag. Efter efter Saddam Hussein har det dessutom blivit tradition att den federala presidentposten bekläds av en kurd. De är rivaler men lyckas också samarbeta, i alla fall tidvis och inför val till Iraks parlament. Ur de kurdiska leden av gerillasoldater, peshmerga, hämtas personal till självstyrets officiella styrkor som på det sättet ingår i Iraks försvarsmakt.
Yazidierna räknas av många som en kurdisk grupp. De talar kurmanji och har en egen religion.